Konsten att lösa vardagsångest

Tredje dagen i rad som jag vabbar. Sjuklingen sover och jag är enormt stressad över allt jag måste göra. Främst över ogräset. Det brukar ordna sig genom att man tar en kopp kaffe och lugnar ner sig, för att sedan få värsta koffeinkicken och vråla igång med några av projekten som ger en dåligt samvete. 

Fast ogräs. Det är svårt. Jag försöker ligga i leran efter regnet och intala mig att det är tillfredsställande att rensa. Men jag går helt enkelt inte på det. Efter moget övervägande med kaffe och vy över mognande rapsfält ska jag skippa min gräsgångsplan i kökslandet. När jag nattat barn och vattnat land ska hjulhackan med ogräsjärnet rullas fram. Det blir det bästa.